Fredagsfysiken 27 jan

Första passet gjorde vi en rejäl genomgång av rörelsediagrammen. Här är det viktigt att "koppla ihop matteteorin med fysikens verklighet". Det är nämligen väldigt ofta så att en kurvas lutning (riktningstal, riktningskoefficient) betyder något i verkligheten; fart, acceleration eller fjäderkonstant eller ...
Så här i början tar ni oftast fram lutningen grafiskt genom att läsa av "delta y och delta x" i diagrammet. När alla lärt sig derivera kan vi sedan (om vi vet kurvans ekvation) lätt räkna ut lutningen i en viss punkt. Det blir kul! (Och kurvans ekvation kan Excel ganska ofta hjälpa oss att få reda på.)
Även arean under kurvan kan betyda något. Än så länge får vi räkna ut den grafiskt, men det finns matematiska metoder (integrering) även för sådant. Men det ligger rätt långt fram.

I B-kursen räknade vi ut att Tarzan lyckades rädda Jane ur en ryslig knipa. Observaera att det hela egentligen var ett "stötproblem" där vi utnyttjade lägesenergi för att få reda på farten.

Marie hade kämpat med att ta reda på vilken vinkel vi skulle ha för att träffa prick på en viss punkt. Efter lite korrigering av beräkningarna blev värdena vettiga och vi provsköt. Det funkade! GRATTIS! Och faktiskt funkade det för två olika vinklar! Ett GRATTIS till!

Skulle vi kunna tänka oss att ha första provet fredagen innan "sportlovet"? Skriv gärna "comment"

Ha en fin helg!

Fysiken tisdagen den 24 jan.

I B-kursen körde vi hårt med de nya begreppen rörelsemängd och impuls, och vi introducerade impulslagen och lagen om rörelsemängdens konstans. De lagarna är mycket användbara vid problemlösning.
Man kan väl tänka ungefär så här: Impulsen är något som orsakar en förändring av rörelsemängden. Om det inte finns någon impuls (kraft gånger tid) så kan inte rörelsemängden (massa gånger hastighet) ändras.
Därför gäller att rörelsemängden i ett slutet system är konstant.
Tänk igenom demonstrationen jag gjorde med datormätning av kraften som ändrade vagnens rörelse. Eftersom inte kraften var konstant tolkade vi impulsen som arean under F-t-grafen.
Vi gjorde sedan några stötförsök på luftkuddebana. Det gäller då att

• vid alla stötar är rörelsemängden före = rörelsemängden efter
• vid elastiska stötar är även rörelseenergin före = rörelseenergin efter
• vid oelastiska stötar ändras rörelseenergin

I A-kursen laborerade vi på moment genom att dra ut spikar med ett bräckjärn (en kofot). Det var svårt att få exakta värden på hävarmarnas längd, men i stort sett blev resultatet tillfredsställande.

A-kursen månd 23 jan.

Vi körde hårt med krafter.
Först konstaterade vi att krafter kan mätas med en spiralfjäder. Ju mer man drar i den ju längre blir den. Och kraften man drar med är proportionell mot fjäderns förlängning. Det sambandet brukar kallas Hooks lag och skrivs F = k*(delta)s, där k kallas fjäderkonstant. Ju högre värde på k ju styvare är fjädern.
Instrumentet som man mäter krafter med kallas dynamometer. De finns med olika mätområden. Det är viktigt att nollställa dem innan man börjar mäta. Enheten för kraft är newton (N). Jordens tyngdkraft på 1 kg är ungefär 10 N (9,82 N).
Sedan konstaterade vi att krafter är vektorer (=har riktning). Det gör att man måste addera krafter på ett speciellt sätt (genom vektoraddition)
Slutligen visade vi ett samband mellan kraft, massa och acceleration på luftkuddebanan. Det funkade fint. Vi fick fram att kraften = massan * accelerationen (F = m*a). Det är en av Newtons tre lagar. Den kallas också kraftekvationen.
Newtons tre lagar försökte jag sammanfatta på ett papper ni fick.
I morgon, tisdag ska vi laborera på moment. Det hann vi inte beröra på lektionen, men det är inte så svårt. Läs gärna om moment i boken innan laborationen.
Vi ses!

Fredagsfysiken 20 jan

I A-kursen försökte jag klargöra vad man kan få ut av väg-tid-diagram (s-t-diagram) respektive fart-tid-diagram (v-t-diagram).
Det är värt att lägga ner lite energi på att fatta vitsen med diagram. Vanligtvis används ett diagram "bara" för att visa hur något (y) varierar med något annat (x). Man får då en graf (kurva, linje etc.) som visar hur x och y "hänger ihop". Man säger då ofta att diagrammet visar y som funktion av x (under förutsättning att y är på den lodräta axeln och x på den vågräta).
Men i fysiken kan vi få ut mera ur diagrammen än "bara hur x och y hänger ihop". Grafens lutning (det som i matten kallas riktningstal eller riktningskoefficient) representerar ofta någon viss storhet. Och arean (ytans storlek) under grafen representerar ofta också någon viss storhet.
På det handskrivna repetitionspappret framgår vad lutningen resp. arean representarer i v-t-diagrammet. När det gäller s-t-diagrammet är det bara lutningen som är intressant.
Är det något när det gäller dessa diagram som känns tveksamt, så reder vi ut det på måndag morgon.
När det är gjort kör vi igång med krafter och Newtons lagar. Det är "gammal hederlig fysik"!

I B-kursen försökte jag knäcka er med en massa kastteori :-)
Om någon har lyckats räkna ut vinkeln för att träffa en viss punkt i koordinatsystemet så testar vi på tisdag om det funkar i praktiken. Kanske gör vi också ytterligare en beräkning tillsammans, för det är faktiskt en rätt intressant Excel-tillämpning.

Ha en fin helg och sköt om er!

Fysiken fredagen den 20 jan

Enl. plan är första passet A-kursfysik. Vi kommer att diskutera diagram, speciellt rörelsediagram.
Men jag kommer även att visa hur man kan göra diagram i Excel och få grafens ekvation utskriven. Det kan vara intressant även för B-kursare! Så välkomna!

Nytt detaljschema

De som var närvarande vid lektionerna torsdagen den 19/1 fick ett nytt detaljschema för veckorna 2 - 5. Det finns oxå på anslagstavlan i F-korridoren.
Observera ändringen torsdagen den 26 jan.

Fysik A och B torsdagen den 19 jan

I A-kursen gjorde vi fallförsök och registrerade fallet på en tempografremsa. (Oj, vad lycklig Galilei /början av 1600-talet, samtidigt som 30-åriga kriget/ skulle varit, om han haft en sådan häftig pryl. För att komma underfund med hur saker egentligen faller var han tvungen att "sakta ner" fallet kraftigt. Det gjorde han genom att låta kulor rulla utför "lutande plan". Smart! För det fanns inte ens mycket till klockor på den tiden.)
Ni fick skapliga punkter på remsorna, som det verkade. I morgon, fredag, bör ni ha med er två diagram över rörelsen enligt lab-instruktionen. Så ska vi fortsätta analysen av diagrammen, och även behandla olika rörelsediagram rent allmänt.

I B-kursen gjorde vi ett "kast med liten kula". Till i morgon bör ni ha gjort en graf över kulbanan och kanske även lyckats verifiera formlerna för "stighöjden h" och "kastvidden l" som finns på det handskrivna "kastpappret" ni fick ut. (Vi kommer att härleda dessa formler på lektion senare. Pröva gärna själva :-) )
Ni kan oxå pröva om den angivna andragradsekvationen ( y=f(x) ) verkar stämma överens med kastbanan. Allt hänger ju på att vi råkade få skapliga värden på vinkeln och utgångshastigheten.
Lycka till, och se upp för kastade snöbollar!

Fysik B tisd 17 jan

Vi lärde oss hantera cirkelrörelser. Cirkelrörelse (centralrörelse) är accelererad rörelse. För att det ska bli en acceleration krävs en kraft. I det här fallet kallas kraften centripetalkraft, och den är riktad in mot rörelsens medelpunkt (vinkelrätt mot hastigheten).
De matematiska uttrycken finns på pappret "Om centralrörelse" som ni fick vid lektionen.

Laborationen gick ut på att med enkla medel försöka verifiera ett av de matematiska uttrycken. Det verkade som om ni var på G. (G = gång, inte bara godkänd :-) )
Uppgift: Varje grupp skriver en enkel "rapport" (artikel) hur ni lyckades visa att formeln
verkar stämma. Inlämnas (på papper) senast tisd 24/1.
Vill någon lämna ett eget individuellt papper (också) så möter det inget hinder.

Nästa gång blir på torsdag 19/1 kl 9.15. Då ska vi studera kaströrelse, så titta gärna igenom det avsnittet.

Fysik A tisd 17 jan

På laborationen lärde vi oss hantera skjutmått och mikrometerskruv. Speciellt gällde det att se upp med mikrometerskruvarna, som krävde två varv per mm. Så om det stod 37 på avläsningscylindern kunde det betyda både ,37 och ,87.
Vi mätte massa och volym för några olika kopparstycken. Sedan avsatte vi massan som funktion av volymen i ett diagram. Frånsett ev. felmätningar ( oftast röret!) låg de flesta mätpunkterna längs en rät linje genom origo. Vi använde linjen till att bestämma kopparns densitet.
UPPGIFT: Skriv en kort rapport (individuellt) över försöket. Den lämnas in (på papper) senast tisd 24/1.

Nästa gång vi ses är på torsdag morgon (19/1). Då ska vi studera fallrörelse med hjälp av tempograf. Det har vissa likheter med när vi körde den gula Mercedesen.

Fysik A månd 16 jan.

Vi hann med en hel del. Det mesta (och lite till) finns på pappret Första dagen försökte vi lära oss följande viktiga saker i fysiken. Vi gjorde tre experiment:

1. Vi bestämde densiteten för luft genom att väga en kolv med luft i och sedan pumpade vi ur så mycket luft vi kunde och vägde en gång till. Vikten hade minskat! Vi lyckades också ta reda på hur stor volym luft vi pumpat ur. Vi fick densiteten till 1,38 kg per kubikmeter.
2. Vi mätte ljudhastigheten genom att ta tiden som behövdes för ljudet att gå mellan två mikrofoner. Resultatet blev som bäst 280 m/s. Det är i lägsta laget. Ni får gärna pröva att göra om det.
3. Vi drog på för fullt med en gul Mercedes, på vilken vi hade tejpat en tempografremsa på bagageluckan. Så här såg det ut, när vi kört ett stycke:
   
   
   
   
   
   
   Vi mätte sträckorna från startpunkten till var 5:e prick. Vi fick följande värden:
   tid (s) --- sträcka (cm)
   0.05 ---- 0,43
   0,10 ---- 1,01
   0,15 ----- 1,85
   0,20 ----- 2,87
   0,25 ----- 4,17
   0,30 ----- 5,72
   Slutligen ritade vi sträckan som funktion av tiden. Det blev en snyggt böjd kurva!

Måndag och tisdag vecka 3

Måndag 8.30 - 10.00 är det ett viktigt lektionspass för Fysik A. Då går vi igenom de första grundläggande begreppen (se planeringen) och vi försöker mäta lite olika saker. Och så får ni lite instruktioner för de kommande laborationerna. (Tisd 10.20 resp torsd 8.25) Laborationerna fungerar bättre, om man är förberedd på vad man ska göra!
Tisdag 8.30 - 10.00 går vi igenom cirkelrörelse i Fysik B. Vi förbereder också laborationen som vi ska fortsätta med sedan efter rasten.

Som alltid gäller att oavsett vilken kurs ni läser är ni välkomna till alla fysiklektioner, alltså inte bara "era egna" ! Alltid lär man sig nått´ :-)

Fredagslektionerna den 13 jan.

Ja, ni kämpade ju bra med att räkna ut saker. Det finns ju inte alltid "exakta" svar till alla problem. Saker kan ju uppfattas och tolkas olika. Till uppgifterna på bloggen kan man väl säga ungefär så här:

1. Min hundralapp var väl nästan 0,1 mm tjock. En miljon i hundralappar är 10000 st och de blir då 10000 x 0,1 mm = 1000 mm = 1 m.
   1 miljard är 1000 gånger mera, alltså 1000 m eller 1 km.
2. Jordens omkrets är ungefär 4000 mil = 40000 km. Att köra den sträckan tar 40000/70 timmar = 571 timmar = 23,8 dygn, dvs. nästan 24 dygn.
3. Ett vanligt A4-papper väger oftast knappt 5 g.
4. Jordens area (yta) är 510 miljoner kvadratkilometer. Europas area är 10,6 miljoner kvadratkilometer. Det är c:a 2,1 % av jordens area. I NE står att Europas yta är c:a 7 % av jordens yta, men då menar man landytan. Och det är ju bara 30 % av jordens area som utgörs av land.
5. Det finns drygt 6 miljarder människor på jorden. Gotlands yta är 3001 kvadratkilometer eller 3001000000 kvadratmeter. Delar man den ytan på 6000000000 människor blir det c:a 0,5 kvadratmeter per person. De får alltså plats. Räknar vi med en snittlängd på 1,4 m och en snittbredd på 35 cm blir det en area på ungefär 0,5 kvadratmeter. Det går alltså att lägga alla jordens människor på Gotland.
6. På 8 timmar ( ett "dygn") hinner man heja på 8 x 60 x 60 personer = 28800 personer. Att heja på 6000000000 personer tar då 6000000000/28800 dygn = 208333 dygn = 570 år. Det tar alltså c:a 600 år att heja på alla.
   
   Med reservation för att jag råkat trycka på fel tangent ibland!

Fredagen den 13 jan

Fysik B träffas i F2 8.30 - 10.00.

Därefter har både Fysik A och B problemlösning i F2 kl 10.15 - 11.45.

I B-kursen kommer vi att repetera rörelselagarna och tolkning av rörelsediagram, ungefär sid 130 - 171 i Ergo B-boken. Viktiga begrepp att friska upp är acceleration, kraft, arbete, energi och hur de hänger ihop med exempelvis massa, fart, tid och hastighet.
Notera skillnaden mellan riktade storheter (vektorer) och "tal" (skalärer).
Hur adderar man vektorer?
Vad säger Newtons lagar?

På det gemensamma problemlösningspasset kommer vi att lösa problem enligt den utdelade planeringen.
I A-kursen kan ni t.ex. fundera på följande:

1. Antag att du har en miljon kronor i nya, ovikta hundralappar. Hur hög trave med hundralappar blir det om du lägger alla i en bunt? Hur hög trave blir det om du har en miljard kr?
2. Hur lång tid skulle det ta att färdas runt jorden vid ekvatorn med farten 70 km/h?
3. Hur mycket väger ett vanligt A4-papper?
4. Hur många procent av jordens yta utgör Europa? Asien?
5. Hur många människor finns det på jorden? Får de plats på Gotland?
6. Hur lång tid skulle det ta att säga "hej" till var och en av människorna på jorden? Antag att du hejar på en varje sekund och håller på 8 timmar/dygn.

Vi ses. Lycka till!

Fysik A och B på Komvux i Katrineholm

Hej!
Välkomna till gymnasiefysiken på Komvux i Katrineholm.
Vi prövar lite nya grepp den här terminen. Eftersom jag undervisar i både A- och B-kurserna så kommer vi att ha vissa lektioner gemensamma. Vid de tillfällena kommer vi huvudsakligen att ägna oss åt problemlösning, handledning och viss experimentell verksamhet.
Vid första samlingen nu den 12 jan kommer vi att diskutera upplägget lite mera i detalj, och ni får komma med synpunkter och förslag på hur vi gör det hela så effektivt, intressant och roligt som möjligt.
Många tycker fysik är svårt. Jag tycker det är spännande och intressant och kul. Men visst - det kräver lite aktivitet att lära sig hur det hela funkar. När man väl börjat inse vad det hela går ut på, så brukar man i allmänhet börja gilla fysik.
Vi får se hur det går!
Och se upp för fysiken - den finns överallt!
Välkomna!