Elektromagnetisk strålning, B-kursen

Kom inte åt min blogg i fredags-lördags, så ni har fått nöja er med att njuta av den riktiga elektromagnetiska strålningen, som finns överallt hela tiden!
När ni blir sugna på lite problemlösning kan följande uppgifter på kapitlet "Elektromagnetisk strålning" i B-kursen vara lämpliga:
G23, G29, G31, G33 (jämför vårt förenklade exempel på lektionen), G34, G36, V3, V6, V7, V16, V22 (jämför vårt liknande exempel på lektionen), M3, M5 (Ganska svårt. Glödtrådarna har alltså samma temperatur när lamporna lyser normalt.)

Gammalt slutprov för B-kursen

Har hängt ut ett antal ex av ett kursprov på anslagstavlan i F-korridoren. Hämta gärna ett ett ex om ni inte kan hålla er till torsdag.

Förhör nr 2, resultat

Ja, ni kämpade ju bra!
Och ta inte bonuspoängen alltför högtidligt. De här två första förhören kan ni främst betrakta som "träningspass" inför den slutliga finalen. Men observera att vid betygsättningen är det inte bara "poäng" som räknas. Fysik är ett experimentellt ämne, och experiment-färdigheterna är viktiga liksom också förmågan att muntligt och skriftligt visa att ni har "fattat vissa saker".
Nå, så här blev det:

Grodan Boll: 12 p (1 bonus) Krånglade till sista uppgiften, och lite onödiga slarvfel!
Komvuxs påskledigaste elev: 19 p (2 bonus) Krånglade till sista uppgiften. Annars utmärkt!
Känguru: 14 p (1 bonus) Prydliga lösningar, men du gav upp lite väl tidigt!
Ingen pseudonym: 13 p (1 bonus) Några onödiga slarvfel. Kör hårt resten av terminen!
Sjöfågeln: 15 p (1 bonus) Några billiga missar. Kör hårt resten av terminen!
Bumbi: 11 p (1 bonus) Ingen utelämnad uppgift, så du borde haft några poäng till, men det hade ändå blivit 1 bonus.
Ingen pseudonym: 25 p (3 bonus) Några onödiga slarvfel!
Mr Bean: 27 p (1 bonus) Drog ett poäng på dubbelspalten, eftersom du missade lite i noggrannhet där. Annars utmärkt!
Gitter: 22 p (2 bonus) Några "dumma" fel, men annars bra lösningar!
Påskägg: 21 p (2 bonus) Lite slarvfel. Kör hårt resten av terminen!

Maxpoängen i B-kursen var alltså 28, eftrersom ni skulle "kasta bort 4 poäng". I A-kursen var det 22 som var max.

Ha några fina dagar! Var snälla mot fysikböckerna! De har mycket att ge!
Vi ses på tisdagen efter påsk!

Förhör nr 2, A-kursen

Följande laborationer kan det vara idé att tänka tillbaka lite på:

Temperaturbestämning.
Ni värmde en stålmutter i en gasollåga c:a 20 minuter. Sedan förde ni snabbt ner den i en kalorimeter (vad är en kalorimeter?) med rumstempererat vatten. Vattentemperaturen steg då snabbt till kanske 50 - 60 grader. Vad hände med muttern? Hur kunde ni räkna ut vilken temperatur muttern hade, när den hängde i lågan? (eller rättare sagt precis innan ni fick ner den i vattnet).

Arkimedes´ princip.
När en kropp sänks ner i en vätska verkar det en lyftkraft på kroppen. Hur stor är denna lyftkraft? Hur "mätte" ni lyftkraften?.

Värmestrålning
Ni hällde lika varmt vatten i två likadana burkar frånsett att den ena burken var svart på utsidan och den andra blank. Svalnade vattnet lika fort i båda burkarna?

Resistans och resistivitet
Ni skickade ström genom olika trådar och beräknade trådarnas resistans genom att mäta ström och spänning. Hur kopplade ni instrumenten? Hur beräknade ni resistansen? Slutligen beräknade ni resistiviteten för varje tråd. (Hur?) Hade några trådar samma resistivitet?

Är det något med det laborativa som ni är osäkra på så reder vi ut det på akuten på torsdag!

Om det blir aktuellt att redogöra för någon laboration på provet, så tänk på att en bra redogörelse ofta omfattar

• vilka grejor ni använde
• hur ni gjorde experimentet
• vad som hände (och vad ni mätte)
• vilka beräkningar ni gjorde
• och vad ni förhoppningsvis kom fram till.
  
  (ni behöver naturligtvis inte komma ihåg enskilda mätvärden ni fick, etc!)
  

Förhör 2, B-kursen

Följande laborationer kan det vara idé att tänka tillbaka lite på:

• Stående vågor och interferens.
  Ni åstadkom stående vågor i en spänd gummitråd. Våglängden mättes utifrån svängningsmönstret (Hur många våglängder är det exempelvis mellan två närliggande noder?) och frekvensen avlästes med en frekvensmätare. Hur beräknades vågens utbredningshastighet, och hur förhöll sig utbredningshastigheten till olika frekvenser resp. trådspänning?
  
  Interferens uppkommer när två vågor "samverkar" i en viss punkt. Är de i fas blir det förstärkning, är de i motfas blir det utsläckning. Värre är det inte. Och utsläckning (motfas) blir det när t.ex. vägskillnaden är "0,5 våglängd" eller "1,5 våglängder" eller "2,5 våglängd" etc. Värre är det inte. Observera att ni kan råka ut för att själva mäta fram relevanta avstånd på en skalriktig figur i exempelvis skala 1:100. Så tag gärna med en bra linjal.
  
• Kvicksilverspektrum
• Heliumspektrum (det står "vätespektrum" på planeringen, men eftersom ni är så duktiga valde jag en lite knepigare variant)
  I båda dessa laborationer gäller det att kunna använda gitterekvationen. Tänk igenom hur spektrometern fungerar. Ni läser normalt av kikarlägen på spektrometerskalan. Vinklar får ni fram genom att ta differensen mellan två kikarlägen!
  
• Att mäta ljusvåglängder med linjal
  (Det blir ingen uppgift som direkt anknyter till denna trevliga laboration.)
  
• Absorbtion av gammastrålning
  Observera att man måste korrigera för bakgrundsstrålningen vid alla mätningar. Hur ser aktiviteten som funktion av blytjockleken ut? Vilken innebörd har de olika "bokstäverna" i sambandet N=No*e(upphöjt till minus lambda gånger t)?
  
  Är det något med det laborativa som ni är osäkra på så reder vi ut det på akuten på torsdag!
  
  Om det blir aktuellt att redogöra för någon laboration på provet, så tänk på att en bra redogörelse ofta omfattar
• vilka grejor ni använde
• hur ni gjorde experimentet
• vad som hände (och vad ni mätte)
• vilka beräkningar ni gjorde
• och vad ni förhoppningsvis kom fram till.
  
  (ni behöver naturligtvis inte komma ihåg enskilda mätvärden ni fick, etc!)

GRATTIS!

Har ni hört att det läckt ut från Demokrati- och kompetensutredningen att alla som har godkända gymnasiebetyg i minst två av ämnena fysik, kemi och biologi kommer att kunna få ansöka om s.k. särskild skattereduktion. Reduktionens storlek har inte gått att få fram, men källor uppger att det kan röra sig om bortåt 1000 kr per ämne och år. Motiveringen lär vara att Sverige behöver folk med bra grundkunskaper i naturvetenskap, och man vill på detta sätt stimulera människor att satsa på utbildning i dessa ämnen.
Så kör hårt inför provet på fredag!