Onsdag 21 jan

> Vi fortsatte med några exempel på Arkimedes´ princip: Vi såg att föremål som flyter i kallt vatten inte alltid flyter i varmt vatten. Varför? Flyter oöppnade CocaCola-burkar i vatten?
> Vi såg några exempel på värmeutvidgning: Vad är en bimetall och vilka två principiella användningsområden för bimetall finns? (Vi hann inte räkna på längdutvidgning, men i kompendiet finns ett exempel rörande Eiffeltornet. Studera det!)
> Vad menas med kapillärkraft? Ge några exempel på kapillärkraft!
> Vi försökte räkna ut vad som händer när man lägger en isbit i varmt vatten. Det visade sig inte vara självklart vad man ska utgå från, när man försöker ställa upp en energiekvation. Man får bestämma sig och göra ett antagande. Det visar sig sedan om det var ett rimligt antagande. Om så inte var fallet får man börja om på ett annat sätt! (Den här typen av problem är rätt svåra på nuvarande stadium. Det går att klara alla tentor även om man missar ett sådant här problem. Men det finns ju VG :-) )

På laborationspasset gjorde vi inte friktionslaborationen eftersom vi sysslat tillräckligt med friktion under period 1.

I stället studerade vi vad som hände när vi lade en kall isbit i varmt vatten. Sedan försökte vi beräkna hur varmt vattnet skulle bli när isbiten smält. Det fungerade bra för alla arbetsgrupperna.
Varje arbetsgrupp kan redovisa sitt arbete genom att lägga ut en kommentar till det här inlägget (klicka på kommentar under inlägget). Beskriv kort hur försöket utföll och vilket resultat era beräkningar gav. Denna redovisning är frivillig, men det kan ju vara roligt att smöra lite. Det finns ju VG.

Lämpliga räkneuppgifter i boken: 1:a uppl.: 6.26, 6.27, 6.28, 6.29, 6.30
2:a o 3:e uppl.: 6.25, 6.26, 6.27, 6.29, 6.31

Redovisning av lab. Temperaturbestämning

Redovisning av lab. Temperaturbestämning gör vi på så sätt att någon student får muntligt redovisa hur försöket utfördes och vilka beräkningar som gjordes. Detta sker inledningsvis vid labtillfället den 21 jan.
Det blir alltså bara en i varje lab-grupp som får nöjet att redovisa! Ni andra lyssnar på helspänn och ställer knepiga, intressanta frågor till vederbörande!
Observera att samtliga ska vara förberedda på redovisning. Vem den lycklige (lyckliga) blir får ni veta när lab-tillfället börjar.

Tillbakablick på fm-lektionen 14 jan

Hur definierar vi storheten tryck?
Vilken är SI-enheten för tryck?
Hur visade vi med luftpumpen att normalt lufttryck är runt 100000 Pa?
Hur räknade vi ut att det behövdes nästan 100 N för att dra loss sugkoppen? (Enligt experimentet "släppte" sugkoppenvid c:a 70 N.)
Hur fungerar "Magdeburgska halvkloten "? Läs gärna om experimentet i någon uppslagsbok.
Varför svävade pingpongbollen fritt i luften en stund?
Varför klämdes Colaburken ihop, så att det inte går att panta den?
Vilka tre faser (tillstånd, aggregationstillstånd) kan ett ämne befinna sig i?
Varför sjönk inte naftalentemperaturten på en stund när den nått c:a 80 grader?
(Vi värmde naftalenet till drygt 130 grader. Vi noterade temperaturen vid olika tidpunkter under avsvaln ingsprocessen. Här är våra värden:
Tid (min): 0; 1,5; 3; 4,5; 6; 8; 8,5; 9,5; 10; 11; 12; 12,5; 14; 17,5; 49
Temp (grader): 130; 118; 108; 98; 85; 80; 80; 80; 79; 79; 78; 78; 76,5; 72; 25 )
Rita gärna ett snyggt diagram över avsvalningen.
Hur kan man mäta lufttryck?

Laborationen den 14 jan

Laborationen utförs enligt anvisningar på sid 43 i kompendiet.

Det är viktigt att du kan hantera formeln E = c x m x delta t, som vi använde vid förra laborationen.

Materielen som ska användas ser du ovan:

Stålmuttern ska alltså hänga ganska länge i gasolbrännarens låga. Den får då lågans temperatur, som vi kan kalla t.

För att bestämma t förs muttern snabbt ner i en kalorimeter. Den består av ett aluminiumkärl med omrörare nedsänkt i en termosbägare.

I aluminiumkärlet finns förslagsvis 140 g vatten av känd temperatur. Efter en stund har muttern värmt upp vattnet och aluminiumkärlet till en "sluttemperatur".

Du löser då ut t genom att lösa ekvationen

Avgiven energi (från muttern) = Upptagen energi (av vattnet och aluminiumkärlet)

Planering, januari

onsd fm 14 jan:
Tryck, Arkimedes´ princip, fasövergångar.
Förbered genom att läsa avsn. 11, 12, 14 och 15 i kompendiet.

onsd em 14 jan:
Laboration: Temperaturbestämning. Se laboration 16.1 sid 43 i kompendiet.

fred fm 16 jan:
Uppvärmning, värmeutvidgning.
Förbered genom att läsa avsn. 16 och 17 i kompendiet.

onsd fm 21 jan:
Repetition av krafter, moment och friktion. Läs in avsn. 4, 5 och 6 i kompendiet.

onsd em 21 jan:
Laboration: Friuktion.
Se laboration 5:1 och 5:2 sid 17 i kompendiet.

fred fm 23 jan:
Något om luftfuktighet.
Förbered genom att läsa avsn. 13 och 18 i kompendiet.
Blandade räkneövningar.

onsd fm 28 jan:
Kraftekvationen, cirkelrörelse.
Förbered genom att läsa avsn. 19 och 20 i kompendiet.

onsd em 28 jan:
Laboration: Cirkelrörelse.
Se laboration 20:1 i kompendiet.

fred fm 30 jan:
Problemlösning, blandade uppgifter rörande avsnitten 1 - 18 i kompendiet.

onsd fm 4 febr:
Förhör nr 1. (40 min) I huvudsak beräkningsuppgifter rörande avsnitten 1 - 18 i kompendiet. Tyngdpunkt på: Densitet, krafter, friktion, moment, arbete, energiprincipen, läges-, rörelse- och värmeenergi.
Bra resultat kan ge dig upp till 3 bonuspoäng på kursprovet.
Efter förhöret fortsätter vi med kaströrelse.

onsd em 4 febr:
Laboration: Kaströrelse.

Torsdsg 8 jan

Om jag hittar påsarna med blyhagel gör vi ett energiomvandlingsexperiment: Lägesenergi till värmeenergi.
Sedan försöker vi räkna ut hur mycket bensin det går åt per år i Sverige på grund av att alla bilar kör med halvljuset på på dagen.
För att klara det bör ni försöka ta reda på
1) Hur många bilar finns det i Sverige?
2) Hur långt kör varje bil per år (i dagsljus)?
3) Vilken effekt har en halvljuslampa?
4) Hur mycket energi får man från 1 liter bensin?
Sedan är det bara att räkna:
Hur mycket energi går det åt för att hålla lamporna lysande?
Hur mycket bensin krävs för att tillhandahålla den energin?

I lärobokens energikapitel (Kap. 5 i alla upplagorna) finns ett antal lösta exempel. Kolla upp att du kan lösa dem (ex 5 och ex 8 kan du spara tills vidare). Observera att du behöver inte lösa problemen på precis samma sätt som i boken. Men försök gärna förstå bokens lösningar. Men viktigast är att du kan lösa exemplen (på ett korrekt sätt).

Sedan tar vi itu med följande uppgifter i kap. 5:
Uppl. 1:
04, 05abc, 06, 07, 08ab, 09, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 30.
Uppl. 2 och 3:
04, 05, 06, 07, 08, 09, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 27, 26, 28, 29, 31.

Sedan hinner vi nog inte mera ;-/ (om ni inte har löst de flesta på egen hand under förmiddagen)