B-kursen: Elektriska och magnetiska fält

I torsdags lärde ni er några viktiga saker:

• När en laddad partikel accelereras av en spänning mellan två plattor får den en fart som beror av laddningen, spänningen och massan (men inte av avståndet mellan plattorna). Hur ser sambandet ut?
• Millikan bestämde elektronladdningen genom att kolla på oljedroppar i ett elektriskt fält. Hur fick han fram elektronladdningen?
• Ni kan räkna ut magnetiska flödestätheten (B) utanför en ledare (jfr lab i måndags) och i en platt resp. långsträckt spole. Hur ser formlerna ut?
• En strömgenomfluten ledare vinkelrätt mot ett magnetfält påverkas av kraften ??? Åt vilket håll?
• En laddad partikel som rör sig vinkelrätt mot ett magnetfält påverkas av kraften ??? Åt vilket håll?
• Det går att bestämma elektronmassan genom att skicka elektroner i en cirkel med hjälp av ett magnetfält. Hur? (Det var alltså "huvudattraktionen" i torsdags!)

Lite provbanksuppgifter:

Elektriska fält B:
G 1-7, 9, 18, 19, 44, V 17, 18, M7.
Laddningars rörelse i elektriska fält:
G 3, 4, 7 (bortse från luftmotstånd), 9, 13, V 12, 13, M 9.
Magnetfält:
G 1-7, 22 (obs. kraften på magneten söks!), 23, 25, 30, 62, V 9, 10, 45-48, M8 (läs noga!)
Laddningars rörelse i magnetfält:
G 1-3, 21-24, 32, V 5, 9, 19.

Vi ses på måndag!

B-kursen: Uppgifter, vågor etc.

Pröva gärna följande:
Kap. Mekaniska vågor:
G 1 - 3, 6 - 10, 38, 41.
Kap. Stående vågor:
G 1 - 6, 10, 14, 23, 25 (lite lurig!), 29 - 31, V 5 - 6, 16, 19 - 21.
Kap. Interferens:
G 3, 9, 10, V3, 4, 6.

På torsdag blir det mest akustik (läran om ljudet) och ljus!
Häng med då!

B-kursen: Svängningar och vågor.

Försök till översikt av kap 1.
Många "sýstem" kan fås att svänga. Svängningen karaktäriseras av sin frekvens f, som mäts i hertz (svängningar per sekund, Hz). Tiden T för en fullständig (hel) svängning kallas svängningstid, och det gäller att T = 1/f.
Vi kan beräkna T för en plan pendelsvängning och för en "vikt som guppar i en spiralfjäder". Jämför lektion och formelsamling.
Varje "system" vill svänga i en viss takt, egenfrekvens. En viss stämgaffel svänger t. ex. alltid med 440 Hz, när man knuffar till den!
En svängning kan förflytta sig längs ett medium. Då uppstår vågor med en bestämd våglängd (lambda), och svängningen utbreder sig (fortplantas) med en utbredningshastighet v som ges av v = f * lambda.
Detta samband gäller för alla vågor. För alla elektromagnetiska vågor (radio-, mikro-, IR-, ljus-, UV-, röntgen- och gammavågor) är v = 300 000 000 m/s i luft (vakuum). Glöm inte det!
När en våg stängs in i ett utrymme kan en stående våg med bukar och noder uppkomma (jämför gummisnodden på lab.) Mellan två närliggande noder (eller bukar) är det då en halv våglängd.
När två vågor i fas uppträder på samma ställe samverkar (interfererar) de. Det kan resultera i utsläckning eller förstärkning. Jämför ljudförsöket vid tavlan på lab.
Det blir utsläckning om vågornas vägskillnad är ett udda antal halva våglängder (en halv våglängd, en och en halv våglängder, två och en halv våglängder, tre och en halv våglängder etc.)
Det blir förstärkning om vågornas vägskillnad är ett antal hela våglängder (en våglängd, två våglängder, tre våglängder, fyra våglängder etc.)
Det här gäller även för exempelvis ljus! Det är därför vi får förstärkning i olika riktningar, när ljus passerar ett gitter.
Vågor kan göra väldigt mycket:
De kan

• utbreda sig
• reflekteras
• absorberas
• böjas, gå runt hörn (diffraktion)
• brytas (refraktion, vid övergång från ettt medium till ett annat)
• interferera
• bilda stående vågor (som i grunden beror på att de reflekteras och interfererar)
• polariseras
• transportera energi!

A-kursen: Rörelse, energi och arbete

Några provbanksuppgifter som ni kan ta itu med:
Kap. Rörelse:
G 11 - 22. V 14 - 16, 25, M 5 - 6.
Kap. Energi och arbete. Effekt:
G 18, 32 - 42, V 5, 20, 22, 36, M 1.