Fysik A, torsdag

Det verkar som om ni hängde med bra på energiproblemen.
Och det är ju egentligen lätt!
Antingen har man "ett slutet system", och då är totala energin i systemet alltid densamma enligt energiprincipen. Däremot kan den växla mellan de olika formerna, och än så länge har vi bara lärt oss räkna med två av dem, lägesenergi och rörelseenergi.
De första uppgiftetrna vi löste byggde ju på att lägesenergin omvandlades till rörelseenergi.
I den sista, lite svårare uppgiften, tillförde vi energi till tåget. Då gäller det att tänka rätt, så att den tillförda energin hamnar på rätt sida om likhetstecknet.
Vi kommer att lösa många liknande uppgifter framöver då även andra energiformer är inblandade, så ni kommer att bli duktiga på det!

I provbanken rekommenderar jag följande på avsnittet Energi och arfbete. Effekt:

G1 - G4, G8, G12, G14, G19, G22, G29, G42, G58, G59, G64, V5, V32, V36, V68, M3, M21.

Nästa A-tillfälle är tisd 27 sept. Då laborerar vi.

Fysik B, onsdag

Vi härledde formlerna för kastlängd och stighöjd. Det blev lite klassisk algebra :-)
Sedan räknade vi ut vad som händer om en 2 kg-vagn med 3 m/s möter en 3 kg-vagn med 1 m/s på en friktionsfri bana i en fullständigt elastisk stöt. Efter en del räknande kom vi fram till att 2 kg-vagnen vänder med farten 1,8 m/s och 3 kg-vagnen vänder med farten 2,2 m/s.
För att få fram det löste vi ett ekvationssystem, där ena ekvationen var p(före) = p(efter) och den andra ekvationen Ek(före) = Ek(efter) . Som okända storheter hade vi de båda vagnarnas hastigheter efter stöten.
Vi bestämde också omloppstiden för den koniska pendeln som utgjordes av 5 kg-vikten svängande runt i ett 1,8 m långt snöre med en utslagsvinkel på uppskattningsvis 12 grader.
Svaret vi fick, runt 2,5 s, verkade stämma bra med verkligheten.

Mekanik B

Mekaniken i B-kursen bygger ju på avsnitten om kraft och rörelse i A-kursen. Det nya i B-kursen är framför allt att vi studerar två sorters "icke rätlinjiga" rörelser (cirkeöl och kast) samt inför två nya begrepp, impuls och rörelsemängd.
Cirkelrörelsen kan vi hantera om vi kan identifiera en centripetalkraft som hela tiden är vinkelrät mot rörelseriktningen (och alltså riktad mot cirkelns centrum). På lektionerna har vi sett att det finns tre (ja t.o.m. fyra) enkla sätt att uttrycka denna kraft på, och kraften är alltid någon "gammal hederlig, förhoppningsvis välkänd" kraft (gravitationskraft, coulombkraft, friktionskraft, spännkraft etc.)
Kaströrelsen behandlar vi som en horisontell likformig rörelse och ett fritt fall, men vi har taget fram några specialformler , som gör det lättare att utföra beräkningar på "sneda kast", så att vi slipper ta allt från början varje gång. Dessa formler har ni tillgång till, så det gäller "bara" att förstå hur de funkar :-)
Impulslagen och lagen om rörelsemängdens konstans är ofta väldigt användbara vid problemlösning. En del accelerationsproblem som var svåra i A-kursen löser ni lätt med impulslagen.

Exempel på provbanksuppgifter:
Kaströrelse:
G6, G7, G9, G12, G15, G27, G42, G44, G46, V5, V11, V15, V18, V20, V24, V30, M9, M10.

Centralrörelse, gravitationm:
G9 (krångla inte till det!), G12, G21, G22, G34, G40, G44, G45, V5, V7, V10, V14, V16, V21, V23, V33, V42, V53, V55, M6, M7, M9.

Impuls och rörelsemängd:
G1 - G7, G11, G13, G21, G22, G23, G25, G29, G31, G33, G38, G47, G63, V3, V5, V6, V20, V22, V23, V31, V38, V39, M5, M7, M12, M16.

Energi

Idag försökte jag introducera det centrala begreppet ENERGI. Det är ett svårfångat begrepp. Saker och ting kan "ha" energi, och när de har det, kan ARBETE uträttas.
Arbete är lättare att få grepp om (särskilt "fysikaliskt arbete" som helt enkelt är "nettokraften i rörelseriktningen gånger vägen")
I fysiken brukar vi tala om sju energiformer. De är bra att kunna. Idag lärde vi oss "formler" för två av dem. Flera "formler" blir det snart.
Eftersom energiprincipen säger att energin är oförstörbar går många problem att lösa genom att identifiera hur energin omvandlas mellan olika former, och då får man ett likhetstecken någonstans, och därmed har man en ekvation, och när man har en ekvation, så kan man vanligen räkna ut något.
Jag pratade också rätt mycket om energikällor (energiråvaror). Det är sådan energi som man han handla med och göra politik av. Fundera gärna lite på var vi får tag i vår energi och vad vi gör med den!
Ni fick ett fyrasidigt "papper" där jag koncentrerat grunderna om arbete, energi, effekt och verkningsgrad. Studera det intensivt!
Vid nästa A-tillfälle ska vi försöka oss på lite problemlösnig.

PS! Jag mailar "pappret" till er som inte var med idag.

Högskolestudier i tankarna?

Torsdag 28 september kommer studie- och yrkesvägledare Markus Olsson Mälardalens Högskola till Katrineholm för att informera/vägleda om program och kurser på MDH men också informera om högskolestudier rent allmänt.
Han kommer att vara i KTS-salen, Vita Huset Drottninggatan 18 mellan kl. 10.00-12.00 och i Kullbergska Huset plan 2, Bievägen 1B kl. 13.00-15.00.

Resultat, Förhör 1 i A-kursen

Ni jobbade bra!
I allmänhet har ni också åstadkommit prydliga och tydliga lösningar. Det har ni all heder av!
Några kommentarer:

Uppg 1: Några missade ett antal sekunder, annars var det hyfsat resultat.
4,7 gånger 10 upphöjt till 17 sekunder blev det, 31 m/s och 27 kubikcentimeter!

Uppg 2: Ni som missat kan kolla hur man läser av på nästa lab. Bra att kunna till slutprovet.
21,8 mm

Uppg 3: Lite lurigt, kanske, eftersom den minsta hastigheten finns i två punkter, a och c. Jag satte dock 2 p om ni har en av punkterna med samt förstås punkt c, där vi har största hastigheten.

Uppg 4: Överlag bra resultat
2,7 sekunder.

Uppg 5: De flesta har tänkt rätt, men några har missat cylinderns volym.
1,5 kg är det vettigaste svaret.

Uppg 6: Här har ni underlag för 2 värdesiffror i svaret, så det bör vara 0,89 N och inte 0,9 N (fast jag gjorde inget poängavdrag för 0,9 N)

Uppg 7: Bra resultat på den här uppgiften. Ni har tolkat "procenten" så att lampan kan väga 15 kg, och det är rimligt tycker jag. Utan säkerhetsmarginal blir det ju c:a 24 kg.

Så till poängen:
Det blev faktiskt en som fick 3 bonus:
venividivici, 17 p.

2 bonus fick:
007, 14 p
Fysik3, 15 p
Helena, 15 p
+ 2 till som inte angett pseudonym.

1 bonus fick 2 elever med 12 resp 7 p

Utan bonuspoäng denna gång blev:
Anders, 5 p
F5, 4 p

Det här provet fungerar ju ganska mycket som ett diagnostiskt prov, så att jkag vet "var ni står", så att vi kan försöka anpassa undervisningen så att ni allihopa får ut det mesta möjliga.
Enkäten har jag inte kollat så mycket på än, men tack för era synpunkter!
Trevlig helg!

Planering vecka 38 - 40

Dags för lite ny planering för de närmaste veckorna.
Ni kan också notera att det sannolikt inte blir någon fysiklektion alls fredagen den17 november, eftersom jag av allt att döma är på utbildning då. Men provbanken har ni förmodligen inte hunnit tömma till dess :-)
Kursproven ser ut att bli som vi tidigare planerat, 24 nov för B och 6 dec för A.
Som alltid gäller reservation för ev. tyrkfel här på bloggen!

Planering veckorna 38 - 40:


19 sept
A (och B)
Inledning till energi och arbete.
(A: Kap 5, 5)

20 sept
B
Mekanikberäkningar

21 sept
A (och B)
Effekt och verkningsgrad, energiberäkningar
(A: Kap 5, 5)

22 sept
B
Introduktion till svängningar.
(B: Sid 6 – 13, 6 – 10)
Lab: Svängningar

26 sept
B
Vågrörelselära, beräkningar.
(B: Kap. 1, 1)

27 sept
A
Lab: Läges- och rörelseenergi, friktion
(Sid 144 - 150, 161 - 165)

28 sept
B
Akustik
(Sid 31 – 37, 22 – 27)

29 sept
A
Introduktion till värmeläran
(Sid 175 – 195, 193 – 208)

3 okt
B
Sammanfattande genomgånmg av mekaniken, vågrörelseläran och akustiken.

4 okt
A
Lab: Värmelära

5 okt
B
Generalrepetition

6 okt
B
Förhör (Mekanik, vågor, akustik)
(Bra resultat kan ge något bonuspoäng till kursprovet!)

Om ändringar

Att något ändras är en vanlig situation.
I fysiken brukar vi dessutom ofta räkna med ändringarna. En allmän princip är att teckna (räkna ut) en ändring som slutvärdet minus begynnelsevärdet.
Om innehållet i din portmonnä ändras från 47 kr till 168 kr har alltså din förmögenhet ändrats med (168 - 47) kr = 121 kr.
Skulle däremot (ve och fasa) innehållet i portmonnän ändras från 47 kr till 6 kr blir förmögenhetsändringen enligt vårt sätt att räkna (6 - 47) kr = -41 kr.
Vi tolkar alltså negativa ändringar som minskningar och positiva ändringar som ökningar. Ju fortare man börjar tänka så, ju bättre är det.

Speciell eftertanke krävs när det gäller ändringar av vektorer. I det enkla fallet att något rör sig längs en rät linje med en viss hastighet måste vi alltså ta hänsyn till åt vilket håll rörelsen sker. Det gör vi genom att räkna rörelse åt ena hållet positiv och åt andra hållet negativ. I princip spelar det ingern roll åt vilket håll du väljer att räkna rörelsen positiv -- bara du är konsekvent när du väl bestämt dig.

Ta som exempel en student som cyklar åt norr med 18 km/h (=5 m/s). 4 sekunder senare har han fått upp farten till 36 km/h (=10 m/s) fortfarande åt norr. Hastighetsändringen blir då (10 - 5) m/s = 5 m/s. Och eftersom acceleration är hastighetsändring dividerat med tiden, så finner vi att studentens acceleration var 5/4 m/s2 = 1,25 m/s2.

Eller betrakta en kula som kastas rakt upp med farten 15 m/s. Hur rör sig kulan 2 sekunder senare?
Du vet att tyngdaccelerationen är 9,82 m/s2 riktad nedåt. Sluthastigheten (dvs. efter 2 s) kallar du v, och sedan plockar du in vad du vet och inte vet i definitionen på acceleration.
(Uppåtriktade vektorer räknar du positiva, nedåtriktade räknar du negativa. Sluthast. v känner du inte till riktningen på, så den antar du är positiv!)
Accelerationen = (sluthast. - starthast) delat med tiden
alltså:
-9,82 = (v-15)/2 (kör med SI-enheter!)
-9,82*2 = v-15
-19,64 = v - 15
-19.64 + 15 = v
v = -4,64
Negativ hastighet betyder i detta fallet nedåt.
Alltså rör sig kulan nedåt med 4,64 m/s efter 2 s (Om inte någon har fått den i huvudet innan dess)

B-kursen

I B-kursen fortsätter vi med mekanik.
I morgon, tisdag introducerar jag två nya begrepp, impuls och rörelsemängd. De är ofta användbara vid problemlösning.
Jag kommer att visa att den s.k. impulslagen är en direkt konsekvens av kraftekvationen, och vi kommer förhoppningsvis också att kunna visa att den gäller experimentellt.
Då får vi än en gång anledning att fundera över vad arean under en graf representerar, i det här fallet en F-t-graf.
Vi hinner nog också säga något om "stöt", som vi ska laborera på på onsdag.
Förbered er gärna genom att titta på de sidor som behandlar det här i boken, eller varför inte i NE eller ge er ut på www.

Får vi mycket tid över härleder vi kanske formlerna för kasthöjd och kastvidd, som finns på "kastpappret" ni fick förra veckan!
För ni har väl inte kastat det?

A-kursen

Ja, för A-kursen är det nu "bara" repetition som gäller inför fredagens test. När ni löst alla provbanksuppgifterna (utan att kika i lösningarna för tidigt ;-/ ) bör ni vara väl rustade. Säg till om jag ska lägga ut flera övningsuppgifter! Ni kan naturligtvis botanisera på egen hand i banken, men jag har kanske lite bättre koll på vad som kan vara viktigt och relevant.
På torsdag tänkte jag göra en översiktlig genomgång av vad vi hittills behandlat som en sorts "generalrepetition".

Provbanksuppgifter för A-kursen

Ett urval uppgifter att träna på inför första förhöret:

Avsnittet Densitet:
G1 - 12
V4, V6, V9, V12
M4

Avsnittet Rörelse:
G1 - 8, G14 - 16, G26, G30, G39 - 39
V6, V12
M6

Avsnittet Accelererad rörelse:
G11 -13, G16

Avsnittet Kraft:
G1 - 8, G13 - 15, G26 -27
V8

Nya provbanken når ni efter att ha loggat in på skolans nätverk som jag beskrivit i en tidigare blogg.
Jag har även lagt ut förra hösatens första A-förhör, så vet ni ungefär vad som väntar. Det är ju ett bra tillfälle att "sitta och räkna" i F-avdelningen på tisdagsförmiddagar från 8.25, eftersom jag finns där då.
Trevlig helg!

Värre än så här blir det nog inte!

Förra höstens första fysikförhör för A-kursen:

Förhör i Fysik A den 23 september 2005 för Nbas 1

Anvisningar:
Skrivtid: 90 min.
Hjälpmedel: Bifogat formelblad och miniräknare.
Till uppgifterna 1 – 5 (2 p/uppg.) lämnas kortfattade men tydliga lösningar, så att det klart framgår hur du kommit fram till svaret (Till uppg. nr 1 räcker svar på de prickade linjerna).
Till uppgifterna 6 – 8 (3 p/uppg.) lämnas fullständiga lösningar i gott formellt skick. Observera att slarviga och otydliga lösningar medför poängavdrag!
För uppg. 2 - 7 gäller att lösningarna lämnas på särskilt papper, och varje uppgift avslutas med ett tydligt ”svar” i form av en hel mening. Mätetal i svaren ska ges med den noggrannhet som motiveras av texten.
Full pott, 19 poäng, ger 3 bonuspoäng.
Minst 15 poäng ger 2 bonuspoäng.
Minst 10 poäng ger 1 bonuspoäng.

1
Utför följande enhetsbyten: (1 rätt = 0 p, 2 rätt = 0 p, 3 rätt = 1 p, 4 rätt = 2 p.)
17 ml = ..................... cm3,
35 m/s = ..................... km/h,
8,92 g/cm3 = ..................… kg/m3,
13 cm2 = ………………… m2
Svar
17 cm3
126 km/h
8920 kg/m3
0,0013 m2

2
Hur mycket väger en 2 mm tjock kopparplåt med längden 3,5 m och bredden 45 cm?
Densiteten för koppar är 8,96 g/cm3.
Svar
28 kg

3
Lilla Lisa och Kalle Kraft lekte med en gungbräda vid Djulöbadet. Brädan, som var fastsatt med gångjärn på mitten, var totalt 5 meter lång. Hur långt från mitten ska Kaffe Krafts tyngdpunkt befinna sig för att brädan ska väga jämnt, när Lilla Lisa sitter (med sin tyngdpunkt) längst ut på ena sidan? Lisa väger 22 kg och Kalle 57 kg.
Svar
96 cm eller c:a 1 m

4
Tarzan tappade en 18 kg tung järnkula från en trädgren 12,5 m över marken. Hur lång tid tog det för kulan att nå marken?
Svar
1,6 s

5
En liten raket väger 8,5 kg vid starten. Motorn utvecklar en dragkraft på 120 N, när raketen startar. Vilken acceleration får raketen när den startar?
Svar
C:a 4 m/s2 (Observera att den resulterande kraften är dragkraften - tyngden)

6
En bil kör 30 km med en hastighet av 60 km/m. Sedan ökas farten till 90 km/h som hålls i 30 km.
a) Rita ett fart-tid-diagram över bilens rörelse.
b) Rita ett väg-tid-diagram över bilens rörelse.
c) Vad blir bilens medelhastighet för hela sträckan?

Svar
c) 72 km/h

7
En vagn på en horisontell friktionsfri glidbana är försedd med en propeller. Två fotoceller på ett visst avstånd från varandra registrerar den tid det tar för 20,0 mm av vagnen att passera fotocellerna. Vagnens massa (inklusive propeller och motor etc.) är 346 g. Passagetiden vid den första fotocellen var 0,0537 s och vid den andra 0,0342 s. Det tog 1,4227 s för vagnen att färdas mellan de båda fotocellerna. Beräkna propellerns dragkraft, om vi bortser från luftmotstånd etc.
Svar
0,149 m/s2

8
En kloss med massan 869 g ligger på ett horisontellt underlag. Friktionstalet mellan kloss och underlag är 0,25. Beskriv så utförligt som möjligt vad som händer om du drar i klossen med en horisontell kraft som är a) 1,0 N b) 2,0 N c) 4,0 N d) 8,0 N
Tilläggas bör kanske att maximala friktionskraften = friktionstalet gånger normalkraften. Friktionskraften uppgår inte alltid till det maximala värdet. Friktionskraften blir ju inte större än "som behövs"!
Svar
a) står stilla
b) står stilla
c) accelererar med 2,1 m/s2
d) accelererar med 7,1 m/s2

MOMENT

Krafter kan, som vi sett, orsaka att ett föremål accelererar. Det sambandet ges av kraftekvationen F = ma, som vi ju visade när vi körde med propellervagnen på glidbanan,

Men krafter kan också orsaka vridning. Då krävs ett moment (vridmoment) som definieras som kraften gånger hävarmen. (Hävarmen är det vinkelräta avståndet mellan kraftens riktning och vridningspunkten).
Laborationen vi gjorde gick ut på att dra ut en spik med hjälp av ett bräckjärn (kofot), och vi försökte räkna ut med vilken kraft spiken "höll emot" genom att sätta "spikens moment" lika med det "moment vi utövade på kofoten".

Det finns naturligtvis en del felkällor i det här försöket. Fundera gärna på vilka!
Jag tycker dock att ni i allmänhet fick till det skapligt!
Så nu gäller det bara att fixa trevliga rapporter. Ni lämnar alltså normalt en rapport per grupp senast den 14 sept.
Det är dock tillåtet att lämna individuella rapporter (om ni inte kan komma överens!)

KRAFTER

Tisdagslektionen ägnade vi åt krafter, särskilt gravitationskraften (som är en av de fyra fundamentala krafterna i universum).
Mellan två massor verkar en kraft enligt Newtons gravitationslag. Observera att kraften är lika stor på båda massorna ("jorden drar i månen med lika stor kraft som månen drar i jorden"). Observera också att den så kallade tyngdkraften vid jordytan (=mg) egentligen är kraften i Newtons gravitationslag. Så om man kan bestämma g (vilket ni ju gjorde på lab nyligen) så kan man beräkna jordens massa (under förutsättning att man vet gravitationskonstanten och jordens storlek).
Vi sade inte så mycket om hur krafter samverkar, men i det enkla fallet att krafter verkar åt samma eller motsatt håll är det ju enkelt att beräkna resultanten, dvs. "nettokraften".
I början av kursen antydde jag hur man kan behandla krafter som bildar vinkel med varandra (med hjälp av trigonometri). Det behöver ni inte kunna i A-kursen än :-)
I A-boken kan ni exempelvis till att börja med lösa uppgifterna (gamla uppl. inom parentes):
4.07, 08, 4.18 - 4.23 (3.06, 07, 3.19 - 3.23)
Och testa gärna nya provbanken. Hur ni hittar dit finns på föreg. blogg.
Och glöm inte att impa på släkt och vänner med tröghetslagen!

Nya provbanken

Ja, nu är det slut med fritidsproblemen, för nu kan ni roa er med att lösa några tusen fysikuppgifter i Nya provbanken.
Ni kan nå nya provbanken från skolans datorer.
Gör exempelvis så här:

• Logga in på ditt elevkonto
• StartaWord
• Öppna ett lämpligt dokument som du hittar via
• mappen Gemensam
• där finns Nya provbanken
• som innehåller avsnitten Fysik A eller Fysik B

Väljer du Fysik A får du fram en lista med olika ämnesområden i A-kursen.
Väljer du exempelvis ämnet Kraft kan du sedan välja mellan
Uppg. Kraft.G.doc
Uppg. Kraft.M.doc
Uppg. Kraft.V.doc
Lösn. Kraft.G.doc
Lösn. Kraft.G.doc
Lösn. Kraft.G.doc

I "Uppg. Kraft.G.doc" hittar du ganska lätta uppgifter som motsvarar ungefär G-nivå.
I "Uppg. Kraft.G.doc" och "Uppg. Kraft.G.doc" finns uppgifter för MVG- resp. VG-nivå.
Du hittar lösnigar till samtliga uppgifter i motsvarande lösningsavsnitt.

Observera att det inte finns några absoluta gränser mellan G-, VG- och MVG-problemen. Se dem som exempel på vad du bör kunna för de olika betygsstegen när det gäller problemlösning. Och tänk på att det inte enbart är problemlösning som gäller. Du måste bl.a. kunna laborera och redovisa experiment också.

Tänk också på att när det gäller lösningarna så kan det finnas olika sätt att lösa ett problem på. I nya provbanken redovisas vanligen bara ett sätt.

Prel schema t.o.m. v 37

Litteraturhänvisningar avser ergo FYSIK kurs A resp B, 2:a upplagan
Sid- och kapitelhänvisningar med kursiv stil avser 1:a upplagan av resp bok.

Observera att tisdagar 8.25 – 10.55 finns jag tillgänglig på institutionen, så det kan vara en god idé att lösa problem, skriva rapporter etc här då (om ni skulle behöva hjälp med något).

I övrigt ska jag försöka komma igåpng med www.fysikarne.blogspot.com på allvar.

Tisdag 12.10 – 13.40 är vi normalt i F5
Onsdag 12.30 – 14.00 är vi normalt i F7
Torsdag, 8.25 – 9.55 är vi normalt i F5 eller F7
Fredag, 8.25 – 9.55 är vi normalt i F5 eller F7
-----------
15 aug
A och B
Introduktion och planering
Vad väger luften?
---
16 aug
A
Lab: Densitetsbestämning
---
17 aug
A och B
Matematik och fysik.
Linjära samband. Räta linjens ekvation i fysiken. Lite om datorer och fysikstudier.
Att göra diagram i Excel.
---
18 aug
B (och A)
Rätlinjig rörelse, Kraft och rörelse, Newtons lagar (I huvudsak något utvidgad repetition från A-kursen.).
---
22 aug
A och B
Fysikalisk problemlösning. Allmänna principer och metoder.
A: ”Att räkna ut saker”
B: Rörelseproblem
---
23 aug
B
Lab: Lägesenergi och rörelseenergi
---
24 aug
B
Cirkelrörelse (omloppstid, frekvens, banhastighet, centripetalkraft)
---
25 aug
A (och B)
Att mäta. Storheter och enheter.
Längd, tid, massa, area, volym, densitet, fart, hastighet.
---
29 aug
A och B
Information om ”provbanken”. (kommer senare!)
Problemlösning.
---
30 aug
A
Lab: Fritt fall
---
31 aug och 1 sept
A och B
Självstudier
---
5 sept
A och B
Krafter, Newtons lagar
(A: Kap 4, 3)
(B: Kap 7, 7)
---
6 sept
B
Lab: Kaströrelse
(Sid 184 – 195, 166 – 178)
---
7 sept
A
Lab: Kraftmoment
(Sid 103 – 106, 70 – 73)
---
8 sept
B
Gravitation, satellitberäkningar
(Kap 7, 7)
---
12 sept
B (A)
B: Impuls och rörelsemängd
(Kap 6, 6)
A: Problemlösning
---
13 sept
B
Lab: Stöt
(Sid 225 – 231, 208 – 215)
---
14 sept
A
Problemlösning
---
15 sept (sal meddelas senare)
A
Förhör nr 1 (Bra resultat kan ge något bonuspoäng till kursprovet!)
---------------
---------------
Med största sannolikhet blir kursprovet för B-kursen den 24 november kl. 8.30 - 12.00 och för A-kursen den 6 december på eftermiddagen.