Namn:

Jag har undervisat i bl.a. fysik vid Komvux i Katrineholm. Det har jag gillat, för fysik är intressant och spännande, och eleverna har oftast varit intresserade av att lära sig så mycket som möjligt. Fysik är en experimentell vetenskap, och vi har gjort många intressanta och roliga experiment. Vi har hållit till i de lokaler som tidigare användes av numera nedlagda Katrineholms Tekniska Skola. Där finns en institution med bra utrustning inom de flesta av fysikens moment. Hösten 2007 kommer KomVux inte längre att erbjuda fysikundervisning, men jag fortsätter att undervisa i fysik åt IUC.

 

4.4.06

Förhör 2, B-kursen

Följande laborationer kan det vara idé att tänka tillbaka lite på:

  • Stående vågor och interferens.
    Ni åstadkom stående vågor i en spänd gummitråd. Våglängden mättes utifrån svängningsmönstret (Hur många våglängder är det exempelvis mellan två närliggande noder?) och frekvensen avlästes med en frekvensmätare. Hur beräknades vågens utbredningshastighet, och hur förhöll sig utbredningshastigheten till olika frekvenser resp. trådspänning?

    Interferens uppkommer när två vågor "samverkar" i en viss punkt. Är de i fas blir det förstärkning, är de i motfas blir det utsläckning. Värre är det inte. Och utsläckning (motfas) blir det när t.ex. vägskillnaden är "0,5 våglängd" eller "1,5 våglängder" eller "2,5 våglängd" etc. Värre är det inte. Observera att ni kan råka ut för att själva mäta fram relevanta avstånd på en skalriktig figur i exempelvis skala 1:100. Så tag gärna med en bra linjal.
  • Kvicksilverspektrum
  • Heliumspektrum (det står "vätespektrum" på planeringen, men eftersom ni är så duktiga valde jag en lite knepigare variant)
    I båda dessa laborationer gäller det att kunna använda gitterekvationen. Tänk igenom hur spektrometern fungerar. Ni läser normalt av kikarlägen på spektrometerskalan. Vinklar får ni fram genom att ta differensen mellan två kikarlägen!
  • Att mäta ljusvåglängder med linjal
    (Det blir ingen uppgift som direkt anknyter till denna trevliga laboration.)
  • Absorbtion av gammastrålning
    Observera att man måste korrigera för bakgrundsstrålningen vid alla mätningar. Hur ser aktiviteten som funktion av blytjockleken ut? Vilken innebörd har de olika "bokstäverna" i sambandet N=No*e(upphöjt till minus lambda gånger t)?

    Är det något med det laborativa som ni är osäkra på så reder vi ut det på akuten på torsdag!

    Om det blir aktuellt att redogöra för någon laboration på provet, så tänk på att en bra redogörelse ofta omfattar
  • vilka grejor ni använde
  • hur ni gjorde experimentet
  • vad som hände (och vad ni mätte)
  • vilka beräkningar ni gjorde
  • och vad ni förhoppningsvis kom fram till.

    (ni behöver naturligtvis inte komma ihåg enskilda mätvärden ni fick, etc!)