Namn:

Jag har undervisat i bl.a. fysik vid Komvux i Katrineholm. Det har jag gillat, för fysik är intressant och spännande, och eleverna har oftast varit intresserade av att lära sig så mycket som möjligt. Fysik är en experimentell vetenskap, och vi har gjort många intressanta och roliga experiment. Vi har hållit till i de lokaler som tidigare användes av numera nedlagda Katrineholms Tekniska Skola. Där finns en institution med bra utrustning inom de flesta av fysikens moment. Hösten 2007 kommer KomVux inte längre att erbjuda fysikundervisning, men jag fortsätter att undervisa i fysik åt IUC.

 

6.3.07

B-kursen: Svängningar och vågor.

Försök till översikt av kap 1.
Många "sýstem" kan fås att svänga. Svängningen karaktäriseras av sin frekvens f, som mäts i hertz (svängningar per sekund, Hz). Tiden T för en fullständig (hel) svängning kallas svängningstid, och det gäller att T = 1/f.
Vi kan beräkna T för en plan pendelsvängning och för en "vikt som guppar i en spiralfjäder". Jämför lektion och formelsamling.
Varje "system" vill svänga i en viss takt, egenfrekvens. En viss stämgaffel svänger t. ex. alltid med 440 Hz, när man knuffar till den!
En svängning kan förflytta sig längs ett medium. Då uppstår vågor med en bestämd våglängd (lambda), och svängningen utbreder sig (fortplantas) med en utbredningshastighet v som ges av v = f * lambda.
Detta samband gäller för alla vågor. För alla elektromagnetiska vågor (radio-, mikro-, IR-, ljus-, UV-, röntgen- och gammavågor) är v = 300 000 000 m/s i luft (vakuum). Glöm inte det!
När en våg stängs in i ett utrymme kan en stående våg med bukar och noder uppkomma (jämför gummisnodden på lab.) Mellan två närliggande noder (eller bukar) är det då en halv våglängd.
När två vågor i fas uppträder på samma ställe samverkar (interfererar) de. Det kan resultera i utsläckning eller förstärkning. Jämför ljudförsöket vid tavlan på lab.
Det blir utsläckning om vågornas vägskillnad är ett udda antal halva våglängder (en halv våglängd, en och en halv våglängder, två och en halv våglängder, tre och en halv våglängder etc.)
Det blir förstärkning om vågornas vägskillnad är ett antal hela våglängder (en våglängd, två våglängder, tre våglängder, fyra våglängder etc.)
Det här gäller även för exempelvis ljus! Det är därför vi får förstärkning i olika riktningar, när ljus passerar ett gitter.
Vågor kan göra väldigt mycket:
De kan
  • utbreda sig
  • reflekteras
  • absorberas
  • böjas, gå runt hörn (diffraktion)
  • brytas (refraktion, vid övergång från ettt medium till ett annat)
  • interferera
  • bilda stående vågor (som i grunden beror på att de reflekteras och interfererar)
  • polariseras
  • transportera energi!