Kärnfysik för B-kursen

Hoppas ni hunnit smälta tisdagens strålande aktiviteter :-)
Det är alltså viktigt att veta innebörden av

• masstal
• atomnummer
• nuklidmassa (finns i tabellen och få formelbladet)
• atomvikt (som inte är så intressant i just dessa sammanhang)

Det är lätt att skriva "formler för kärnreaktioner" om man vet tillräckligt mycket från början. Då är det bara att se till att masstal och atomnummer är bevarade vid reaktionen (och det funkar bra om vi sätter elektronens "atomnummer" till -1 och positronens till +1).
Dessutom är energin bevarad vid reaktionerna och då räknar vi även in "massenergin". Det är i de här sammanhangen oftast enklast att räkna i massenheten u och sedan konvertera den eventuella massdifferensen till MeV genom sambandet 1 u = 931,494 MeV.
Så här i inledningsskedet kan ni bortse från de "obetydliga" rackarna som kallas neutriner och brukar betecknas med den grekiska bokstsaven ny.

Här kommer några uppgiftsförslag från banken på kapitlet Kärnfysik:
G4, G5, G11, G12, (På skrivningar brukar jag formulera liknande uppgifter som: "Vad händer när Ni-63 sönderfaller?" och sedan får ni själva kolla i formelbladet vilken sorts strålare Ni-63 är!) G23 - G26, G31, G32, G37, G46 - G48, G74, G66 (Observera att Y är en elementsymbol för ett visst grundämne och inte som ofta i matematiken "något okänt"), G78, G86, G99 (Observera att sådana här problem ofta löses snabbare med bokens formel för sönderfall N = No*0,5(upphöjt till t/T). Den finns oxå i formelbladet.), G114, G123, V1, V4, V8, V15, V21, V35, V49, V97, M12.
Ja, det kan väl räcka för att onsdagskvällen ska anses räddad!
Åtskilliga V- och M-uppgifter förutsätter lite mera "kunskap" än vad vi hittills hunnit slå i oss!