Namn:

Jag har undervisat i bl.a. fysik vid Komvux i Katrineholm. Det har jag gillat, för fysik är intressant och spännande, och eleverna har oftast varit intresserade av att lära sig så mycket som möjligt. Fysik är en experimentell vetenskap, och vi har gjort många intressanta och roliga experiment. Vi har hållit till i de lokaler som tidigare användes av numera nedlagda Katrineholms Tekniska Skola. Där finns en institution med bra utrustning inom de flesta av fysikens moment. Hösten 2007 kommer KomVux inte längre att erbjuda fysikundervisning, men jag fortsätter att undervisa i fysik åt IUC.

 

6.3.06

Att mäta ljusets våglängd med linjal (B-kursen)

Det finns goda skäl att betrakta ljus som en vågrörelse som transporterar energi. Vågrörelser karaktäriseras bl.a. av våglängden. Ibland är våglängden lätt att se (exempelvis hos vattenvågor), men när det gäller "osynliga vågor" som ljudvågor fick vi ta till andra knep. Vi utnyttjade oss då av interferens hos vågorna. Vid gitterexperimenten såg vi att interferens även förekommer vid ljusvågor. Men gittrena vi använde hade hela 600 ritsor ("springor") per mm. Faktum är att det går att använda en vanlig mm-graderad linjal som "gitter" och därmed beräkna våglängden för exempelvis rött laserljus.
Ni får pröva på det i veckans första laboration. Skriv var sin liten "notis" under comments där ni delar med er av era intryck och erfarenheter från "labben"!

4 Comments:

Anonymous Anonym said...

Helena & Marie labb

Påpekande; För att förstå denna kortfattade notis måste man ha tillgång till laborationsunderlaget ”Att mäta ljusets våglängd med linjal”. Annars kommer nedanstående vara ”grekiska” för läsaren..

Vår uppställning av den mm graderade linjalen gentemot He Ne lasern gav oss vinkeln α 2,2˚ och vi mätte avståndet, mellan linjal och träffyta, X0 till 2,66 m. Avståndet (d) mellan skalstrecken på linjalen var 0,001 m.
Vi märkte upp 12 st ljuspunkter och mätte avståndet från den uträknade ”0-punkten”. Med dessa avståndsmått kunde vi räkna ut vinklarna (βn) till de 12 olika ordningarna. Med hjälp av de värden vi vid detta lag fått fram kunde vi beräkna våglängden för varje ordning. Av de 12 våglängdsvärdena tog vi fram ett medelvärde som blev 649 nm. Utifrån de förutsättningar vi hade under denna laboration anser vi att detta värde är helt acceptabelt, då He Ne lasern har ett värde på 634,8 nm.

vtb Marie Johansson

7:33 fm  
Anonymous Anonym said...

vi mätte He-Ne-laserns våglängd med så enkla hjälpmedel som en vanlig linjal. Kul, att det inte alltid behövervara invecklade prylar vi använder. Med hjälp av formen m*(lamda)=d(cosx-cosBm) och våra mätresultat fick vi fram att He-Ne-laserns våglängd var ca 633,5nm, vilket inte var så tokigt värde då det på lasern står att våglängden är 632,8nm. Utförande av laborationen utelämnar jag eftersom vi alla gjort den, och vet tillvägagångssättet.

// Sara

10:09 fm  
Anonymous Anonym said...

Att fysiklaborationer inte behöver
ha dyra eller komplicerade hjälpmedel(eventuellt bortsett från laserapparaten)har vi genom denna laboration visat.
Laborationens centrala hjälpmedel var en vanlig linjal. Med hjälp av denna mätte vi He-Ne laserns våglängd. Hur försöket gick till har redan klarlagts.
Jag kan tillägga (för de som inte har gjort laborationen)
att det alltså var linjalen som tjänade som ett gitter genom att
lasern under en mycket liten vinkel träffade ritsarna (skalstrecken) i den.
Genom att beräkna ett medelvärde av våglängderna för de 12 första ordningarna fick vi fram resultatet 637,9 nm (laserns verkliga våglängd: 632,8 nm)
En avvikelse som motsvarar ungefär 0,8 %.
Skapligt resultat för att vara mätt med en linjal.

7:50 fm  
Anonymous Anonym said...

Glömde det viktigaste: namnet
//Sandra (förra kommentaren alltså):)

7:52 fm  

Skicka en kommentar

<< Home