Gammaspektroskopí
Ett försök till sammanfattning av dagens radioaktivitetsmätningar.
Vi använde en detektor (NaI-kristall) som enbart registrerar gammastrålning, men dessutom känner av vilken energi gammafotonerna har. Eftersom varje radioaktiv nuklid (isotop) faller sönder på sitt unika sätt får vi alltså en möjlighet att avgöra från vilket ämne en viss strålningsbild härrör.
Hittar vi exempelvis strålning med energin 0,661 MeV vet vi att den kommer från Cs-137. (Men Cs-137 är ju en betaminus-strålare som ger upphov till Ba-137, och nästan alla Ba-137-kärnorna skapas i ett förhöjt energitillstånd ("exciterat tillstånd"), och dessa kärnor övergår till grundtillståndet genom att sända ut en gammafoton med energin 0,661 MeV. Det är den gammafotonen detektorn registrerar.)
Hittar vi strålning med energierna 0,80 MeV och 0,60 MeV kan vi identifiera dess ursprung till Cs-134.
K-40 (som vi även hittade i bakgrundsstrålningen) representeras av fotonenergin 1,46 MeV.
Och så vidare.
Vi kan sedan bestämma exempelvis antalet Bq/kg i ett prov genom att jämföra antalet pulser/sekund för en viss energi med motsvarande värde för ett referensprov med känd Bq/kg-halt.
Den avgörande skillnaden mellan GM-röret och denna detektor är alltså att GM-röret registgrerar normalt både alfa-, beta- och gammastrålar men ger ingen information om strålningsenergin. Gammaspektroskopin arbetar enbart med gammastrålning, men ger information om strålningsenergin.
Nästa gång tänkte jag göra ett repetitionssvep över hela kursen, särskilt med tanke på hur de olika delarna hänger ihop och samverkar med varandra.
Ni som är i Hultsfred får väl försöka koncentrera er på akustikavsnittet. Är det verkligen sant att ljudintensiteten avtar med kvadraten på avståndet? Och hur var det nu med örats hörselområde? Var det 20 - 20000 Hz, eller? Och decibelen? Kan man höra negativa dB-värden? (kanske inte i Hultsfred ;-/ )
Vi använde en detektor (NaI-kristall) som enbart registrerar gammastrålning, men dessutom känner av vilken energi gammafotonerna har. Eftersom varje radioaktiv nuklid (isotop) faller sönder på sitt unika sätt får vi alltså en möjlighet att avgöra från vilket ämne en viss strålningsbild härrör.
Hittar vi exempelvis strålning med energin 0,661 MeV vet vi att den kommer från Cs-137. (Men Cs-137 är ju en betaminus-strålare som ger upphov till Ba-137, och nästan alla Ba-137-kärnorna skapas i ett förhöjt energitillstånd ("exciterat tillstånd"), och dessa kärnor övergår till grundtillståndet genom att sända ut en gammafoton med energin 0,661 MeV. Det är den gammafotonen detektorn registrerar.)
Hittar vi strålning med energierna 0,80 MeV och 0,60 MeV kan vi identifiera dess ursprung till Cs-134.
K-40 (som vi även hittade i bakgrundsstrålningen) representeras av fotonenergin 1,46 MeV.
Och så vidare.
Vi kan sedan bestämma exempelvis antalet Bq/kg i ett prov genom att jämföra antalet pulser/sekund för en viss energi med motsvarande värde för ett referensprov med känd Bq/kg-halt.
Den avgörande skillnaden mellan GM-röret och denna detektor är alltså att GM-röret registgrerar normalt både alfa-, beta- och gammastrålar men ger ingen information om strålningsenergin. Gammaspektroskopin arbetar enbart med gammastrålning, men ger information om strålningsenergin.
Nästa gång tänkte jag göra ett repetitionssvep över hela kursen, särskilt med tanke på hur de olika delarna hänger ihop och samverkar med varandra.
Ni som är i Hultsfred får väl försöka koncentrera er på akustikavsnittet. Är det verkligen sant att ljudintensiteten avtar med kvadraten på avståndet? Och hur var det nu med örats hörselområde? Var det 20 - 20000 Hz, eller? Och decibelen? Kan man höra negativa dB-värden? (kanske inte i Hultsfred ;-/ )
<< Home