Namn:

Jag har undervisat i bl.a. fysik vid Komvux i Katrineholm. Det har jag gillat, för fysik är intressant och spännande, och eleverna har oftast varit intresserade av att lära sig så mycket som möjligt. Fysik är en experimentell vetenskap, och vi har gjort många intressanta och roliga experiment. Vi har hållit till i de lokaler som tidigare användes av numera nedlagda Katrineholms Tekniska Skola. Där finns en institution med bra utrustning inom de flesta av fysikens moment. Hösten 2007 kommer KomVux inte längre att erbjuda fysikundervisning, men jag fortsätter att undervisa i fysik åt IUC.

 

6.6.07

ENERGI och ARBETE

Energi är ju centralt i fysiken, och det är ju också ett nyckelbegrepp i er bransch.
Vi brukar prata om sju olika energiformer. Det kan vara idé att veta vilka de är!
Sedan är det ju så, att energi intge kan "förstöras" men däremot omvandlas mellan de olika formerna.
Arbete i fysiken kan vara ett lite lurigt begrepp. Vi sysslar egentligen bara med s.k. fysikaliskt arbete, och då gäller:
Arbetet = kraften i rörelseriktningen x förflyttningen.
Exempel:
Lyfter du en väska som väger 25 kg 1,5 m rakt upp utför du arbetet 245,5 x 1,5 newtonmeter = 368,25 newtonmeter (245,5 är kraften du lyfter med (25 x 9,82)). Lämpligt svar är att arbetet blir 370 Nm.
När du lyft upp väskan har den alltså lägesenergin 368,25 joule, om lägeseneergin från början var noll. Skulle du sedan tappa väskan, omvandlas lägesenergin till rörelseenergi under fallet. Du kan alltså räkna ut med vilken fart väskan når marken.
Ett exempel till:
För att beräkna med vilken fart en skiftnyckel når marken om den faller från Eiffeltornets topp behöver du inte veta vad den väger. Låt massan vara m kg och sätt lägesenergin lika med rörelseenergin, och du kan dividera bort m.

I de flesta sådana här problem bortser vi som du märkt från luftmotståndet.