Namn:

Jag har undervisat i bl.a. fysik vid Komvux i Katrineholm. Det har jag gillat, för fysik är intressant och spännande, och eleverna har oftast varit intresserade av att lära sig så mycket som möjligt. Fysik är en experimentell vetenskap, och vi har gjort många intressanta och roliga experiment. Vi har hållit till i de lokaler som tidigare användes av numera nedlagda Katrineholms Tekniska Skola. Där finns en institution med bra utrustning inom de flesta av fysikens moment. Hösten 2007 kommer KomVux inte längre att erbjuda fysikundervisning, men jag fortsätter att undervisa i fysik åt IUC.

 

9.6.07

Värme

Ja, värmen håller i sig! Så det kan väl passa att repetera lite om energiförhållanden vid uppvärmning.
Det finns tre saker att tänka på (minst) när vi tillför energi till ett ämne.
Det första vi tänker på är nog att temperaturen stiger. Hur mycket den stiger beror på vilket ämne det är, vad det väger och naturligtvis hur mycket energi vi tillför!
Formeln för uppvärmning är
Energin = spec. värmekapaciteten x massan x temperaturändringen.

Ett fast ämnes temperatur kan ju inte stiga mera än till smältpunkten. Fortsätter vi att tillföra energi stiger inte temperaturen. I stället går energin åt till att smälta ämnet.
Formeln för smältning är
Energin = spec. smältvärme x massan.

När alltihopa smält fortsätter det smälta ämnets temperatur att stiga. Då gäller formeln för uppvärmning ovan, men spec. värmekapaciteten har normalt ett annat värde.

Temperaturen stiger tills det flytande ämnet når kokpunkten. Tillför vi ytterligare energi förångas ämnet. Formeln för ångbildningen är
Energin = spec. ångbildningsvärme x massan.

Temperaturen ligger alltså stilla (på smältpunkten resp kokpunkten) medan ämnet smälter (stelnar) eller förångas (kondenseras). Jämför demonstrationsförsöket vi gjorde med "stelningskurvan för naftalen".

Liten uppgift:
Hur mycket energi går åt för att förånga en isbit med massan 450 g och temperaturen -15 grader Celsius? Normalt tryck råder och vi bortser från förluster!